Projektet pågick mellan november 2022 och september 2025.
Projektet syftade till att accelerera övergången från konventionell fossilbaserad till biobaserad isolering i industriellt tillverkade trähus.
En ökad användning av biobaserade isolermaterial leder till direkta klimatbesparingar vid produktion av material. Även mindre uppenbara fördelar, genom nya konstruktionslösningar ges ökad potential till cirkularitet, detta genom återbruk och återvinning av byggmaterial. Tidigare forskning har visat att fuktegenskaper hos biobaserade material kan utnyttjas för att minska energianvändningen under bruksfasen. Men innovativa lösningar som bygger på att öka andelen biologiskt material i klimatskalet leder till nya osäkerheter och möts därför av industrin med en viss skepsis. Genom att minska osäkerheter associerade med biobaserade produkter möjliggörs storskalig substitution.
Deltagare
Lunds universitet, RISE, Trä- och möbelföretagen (TMF), BoKlok AB, Derome Hus AB, Eksjöhus AB, Götenehus AB, Lindbäcks bygg AB, Moelven Byggmodul AB, OBOS Bostadsutveckling AB, Trivselhus AB, och Vida Building AB.
Budget
Projektets budget var 8,4 MSEK.
Därför var detta viktigt
Huvudmålet med detta projekt var att minska svenska byggsektorns klimatpåverkan med fokus på klimatskalet. Detta skulle göras genom att minska riskerna och osäkerheten för implementering av biobaserade isolermaterial i klimatskärmen hos svenska trähusföretag. Genom att minska risker och osäkerheter för implementering hos en stor del av Sveriges trähusföretag som är med i projektet, kan en faktisk minskning på Sveriges klimatutsläpp göras. Ett annat viktigt mål var ökad kunskap både hos industri och akademi, men även samhället i stort.
Förväntade resultat
Resultatet efter avslutat projektet var att projektets industriella trähusfabriker inom kort skulle ha robusta men kostnadseffektiva biobaserade klimatskal på marknaden. Resultat från projektet skulle delas i sin helhet med deltagande företag, men valda delar även spridas till branschen och vetenskapssamfund. Effekten skulle bli att industrigruppen fick en kombinerad teoretisk och praktisk kunskap om biobaserade klimatskal, redo för implementering i deras fabriker. Osäkerheterna skulle att minskas genom utredning av olika faktorer, primärt energi, fukt men även brand, akustik, beständighet, reparation, renovering, återanvändning och återvinning.
Projektets bidrag till en biobaserad samhällsekonomi
Ur behovsägarnas perspektiv adresserar projektet en central samhällsutmaning: att minska byggsektorns klimatpåverkan utan att kompromissa med funktion, kvalitet eller teknisk livslängd. För industriella trähusföretag finns ett tydligt behov av att kunna ersätta konventionella isolermaterial med biobaserade alternativ, men omställningen bromsas av osäkerheter kopplade till fukt, energi, brand, akustik, beständighet, produktion och ansvar under bruksskedet. Eftersom industriell husproduktion bygger på upprepade lösningar i många byggnader behöver risker hanteras systematiskt innan nya material och konstruktioner kan implementeras i större skala.
Projektet har bidragit genom att samla akademi, institut och en stor del av den svenska trähusindustrin kring gemensam kunskapsuppbyggnad, analys och beslutsstöd. Genom kartläggning av material och referensprojekt, utvärdering av funktionskrav, hygrotermisk modellering, validering och diskussioner kring implementering har projektet minskat osäkerheter och skapat bättre förutsättningar för robusta biobaserade klimatskal i industriell produktion.
Projektet bidrar till omställningen till en biobaserad samhällsekonomi genom att möjliggöra substitution från fossil- och mineralbaserade material till förnybara, biobaserade alternativ med potential för lägre klimatpåverkan, ökad kolinlagring och ökad cirkularitet. Samtidigt drar projektet nytta av den växande efterfrågan på klimatsmarta byggsystem, klimatdeklarationer och framtida gränsvärden för dessa. Projektet stödjer särskilt Agenda 2030-målen om hållbara städer och samhällen (mål 11), hållbar konsumtion och produktion (mål 12) samt bekämpning av klimatförändringarna (mål 13).
Konkreta resultat
Projektet har framför allt adresserat den tekniska och praktiska osäkerheten som har bromsat substitutionen från konventionell isolering till biobaserad isolering i industriellt producerade trähus. De tekniska frågorna har främst rört fuktsäkerhet, energiprestanda, beständighet och hur nya materialval påverkar etablerade vägglösningar och produktionsprocesser. Genom projektets kombination av kunskapsutbyte, modellering, mätning och industridialog har dessa frågor kunnat hanteras på systemnivå snarare än som enskilda speciallösningar.
En viktig konkret effekt är att projektet har bidragit till ökad acceptans för biobaserad isolering bland de deltagande husproducenterna. Detta är i sig ett centralt resultat, eftersom acceptans och riskförståelse är en förutsättning för att industriella producenter ska våga ersätta välbeprövade material i återkommande produktionslösningar. Kunskapsutbytet mellan akademi, institut och industri har lett till att flera husproducenter inom projektgruppen har byggt hus med biobaserad isolering. Tre av dessa objekt har instrumenterats inom projektet, vilket har gjort det möjligt att följa faktisk prestanda under bruksskedet och jämföra erfarenheterna med beräkningar och tidigare antaganden.
Projektet har därmed gått från teoretisk kunskapsuppbyggnad till praktisk tillämpning i verkliga byggnader. Detta ligger väl i linje med projektansökans ambition att kombinera kartläggning av material och erfarenheter, analys och validering samt stöd för implementering i fullskaleprojekt. Sammanfattningsvis har projektet lett till följande resultat och leverabler:
• sammanställning av erfarenheter och kunskapsläge kring biobaserad isolering i industriellt trähusbyggande
• identifiering och diskussion av tekniska funktionskrav för biobaserade klimatskal, med fokus på fukt, energi och beständighet
• kunskapsutbyte och kunskapsuppbyggnad mellan deltagande husproducenter, akademi och institut kring materialval, konstruktioner, risker och produktionsförutsättningar
• flera verkliga husprojekt där biobaserad isolering har implementerats av deltagande husproducenter
• tre instrumenterade byggnader/demonstratorer där temperatur, relativ fuktighet och annan relevant prestanda har följts under bruksskedet. Därmed finns mätdata och erfarenheter från verkliga byggnader som kan användas för validering av beräkningar och framtida beslutsunderlag
• stärkt beslutsunderlag för fortsatt substitution till biobaserade isolermaterial i industriell produktion
• ökad industriell acceptans och minskad upplevd risk för biobaserade isoleringslösningar
• ett publicerat vetenskapligt paper samt ytterligare två vetenskapliga artiklar under framtagande. Paper: Hygrothermal Properties and Performance of Bio-Based Insulation Materials Locally Sourced in Sweden. Ranefjärd, Strandberg & Wadsö, 2024. Materials 17(9), 16p. Preliminära titlar: (1) Assessing the Energy Performance of Wood Fibre and Mineral Wool Insulation through a Co-Heating Test. (2) The Influence of Moisture Hysteresis on the Thermal Performance of Bio-Based Insulation: Experimental Validation and Numerical Analysis
• två konferensbidrag där projektets resultat och erfarenheter har presenterats: Konferensbidrag 1: Probabilistic Analysis of Various Hygroscopic Insulations: Impacts on Mould Growth and Energy Efficiency in Timber Frame Walls. Bayat Pour, Ranefjärd & Niklewski, CESBP 2025 – 6th Central European Symposium on Building Physics. Konferensbidrag 2: The Influence of Moisture Hysteresis on the Thermal Performance of Bio-Based Insulation. Oskar Ranefjärd, Jonas Niklewski, Anders Rosenkilde (Buildings XVI: Thermal Performance of the Exterior Envelopes of Whole Buildings).
Projektet möjliggjorde även deltagande vid den internationella konferensen ”IABSE Symposium Tokyo 2025”, där forskning med nära koppling till projektets frågeställningar presenterades. Även om de presenterade resultaten huvudsakligen hade tagits fram inom angränsande forskningsprojekt, bidrog deltagandet till projektets kunskapsutbyte, internationell synlighet och nätverksbyggande samt gav värdefulla inspel till det fortsatta arbetet.
• en doktorsavhandling där delar av projektets frågeställningar, metoder och resultat har behandlats. Doktorsavhandling: Investigating Bio-Based Insulation: Hygrothermal Performance: from Material Properties to the Building Envelope. Oskar Ranefjärd, 2024, Lunds Tekniska Högskola. Rapport TVBK 5299
Inga patent eller annan formell IP har varit det primära målet i projektet. Innovationen ligger istället i den gemensamma kunskapsuppbyggnaden, verifieringen i verkliga objekt och den ökade beredskapen hos industrin att implementera biobaserade material i ordinarie produktion. Detta ligger i linje med projektansökans fokus på erfarenhetsinsamling, analys, validering och fullskalig implementering.
Resultatens effekter och potential
Projektet har bidragit till en tydlig förflyttning i värdekedjan för industriellt producerade trähus. Biobaserad isolering har gått från att i huvudsak vara ett alternativ för enskilda specialprojekt till att bli ett realistiskt materialval för industriell produktion. Genom projektets kunskapsutbyte mellan akademi, institut, branschorganisation och trähusproducenter har tekniska och praktiska osäkerheter kunnat diskuteras gemensamt, vilket har ökat acceptansen för biobaserad isolering. Detta är en avgörande effekt, eftersom substitution i industriell husproduktion kräver att materialvalen upplevs som tillräckligt robusta, repeterbara och riskhanterade.
En konkret förändring är att flera deltagande husproducenter antingen har byggt hus med biobaserad isolering eller har långt gångna planer på att införa sådana lösningar. Tre byggnader med olika biobaserade isolermaterial har dessutom instrumenterats inom projektet, vilket innebär att faktisk prestanda kan följas under bruksskedet. Detta stärker beslutsunderlaget för fortsatt implementering och gör att frågan flyttas från principiell materialdiskussion till praktisk erfarenhet från verkliga byggnader.
Projektets effekter sträcker sig även utanför de direkt deltagande företagen. Tillverkare av biobaserade isolermaterial, som inte varit formella projektparter, får en betydande möjlighet att ta marknadsandelar när fler industriella husproducenter börjar efterfråga biobaserade lösningar. En bredare substitution kan därmed bidra till ökad efterfrågan, större produktionsvolymer, lägre kostnader och en mer mogen marknad för bioisolering. På sikt kan detta skapa förutsättningar för nya affärer, produktutveckling och potentiellt även nya arbetstillfällen inom produktion, distribution, projektering och teknisk support kopplad till biobaserade isolermaterial.
Även skogsindustrin och andra råvaruleverantörer kan påverkas positivt. Restströmmar och biprodukter, exempelvis träfiber och annat biobaserat spill som annars har ett lägre värde eller används till energi, kan få en mer högvärdig användning i byggprodukter. Detta stärker kopplingen mellan skogsindustri, materialproducenter och byggsektor och kan bidra till nya eller förstärkta värdekedjor där förnybara råvaror används mer resurseffektivt.
Projektet har också bidragit till förändrade kund- och marknadsförutsättningar. Ökad efterfrågan på byggnader med låg klimatpåverkan, tillsammans med klimatdeklarationer och kommande krav på begränsad klimatpåverkan, gör att biobaserade isoleringslösningar får ett tydligare marknadsvärde. För trähusproducenter innebär detta en möjlighet att stärka sitt erbjudande gentemot både privata och professionella beställare. För värdekedjan som helhet innebär det att klimatprestanda, materialval och cirkularitet i högre grad blir konkurrensfaktorer.
Samhälleliga förutsättningar
Förutsättningarna för biobaserade klimatskal har stärkts under projektets gång. Klimatdeklarationer, kommande gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och en ökande efterfrågan på klimatsmarta byggsystem gör att biobaserad isolering får ett tydligare marknadsvärde. För trähusindustrin innebär detta att substitution från konventionell isolering inte bara är en hållbarhetsfråga, utan också en del av framtida konkurrenskraft.
Samtidigt finns fortsatt hinder för bioekonomin. Byggsektorn är riskkänslig och nya material behöver uppfattas som tekniskt robusta, dokumenterade och möjliga att använda i upprepade industriella lösningar. Osäkerheter kring fukt, brand, akustik, beständighet, kostnad och leveranskapacitet kan därför bromsa implementeringen, även när klimatnyttan är tydlig.
Projektet har bidragit till att minska dessa hinder genom kunskapsutbyte, mätning i verkliga byggnader och ökad gemensam förståelse mellan akademi, institut och industri. Därmed har projektet stärkt förutsättningarna för att biobaserad isolering ska kunna gå från enskilda specialprojekt till bredare användning i den industriella trähusproduktionen.
Extern synlighet
Projektet har haft extern synlighet både nationellt och internationellt, genom presentationer i vetenskapliga sammanhang och i mer branschnära forum. Resultat och erfarenheter från projektet har presenterats vid flera internationella konferenser, varav ett framträdande var en keynote. Presentationerna har riktat sig både till forskarsamhället och till aktörer inom bygg- och träindustrin.
Nationellt har projektet synliggjorts i branschsammanhang, bland annat genom presentationer vid Trähusdagarna och andra forum med koppling till industriellt träbyggande och biobaserade material. Projektet har även uppmärksammats genom en intervju i Trä & Möbel, vilket bidragit till att sprida projektets resultat och frågeställningar till en bredare branschpublik.
Nästa steg
Projektet har tagit biobaserad isolering närmare marknad, men fortsatt arbete krävs för bred implementering. För industrin handlar nästa steg om att omsätta erfarenheterna i ordinarie produktion, med fokus på praktiska frågor som materialhantering, montage, kvalitetssäkring, logistik och uppföljning.
För akademin finns fortsatt behov av att utveckla beräkningsverktyg som bättre kan beskriva biobaserade isoleringsmaterials hygrotermiska prestanda, särskilt kopplat till fuktbuffring, sorption och latent värme. De instrumenterade byggnaderna från projektet ger ett viktigt underlag för fortsatt validering.
Ett särskilt viktigt område framåt är brandprestanda, framför allt i högre byggnader där krav och riskbedömningar är mer komplexa. Följdprojekt bör därför fokusera på fortsatt mätning i verkliga byggnader, förbättrade modeller och fördjupade studier av brand, beständighet och andra funktionskrav. Detta stödjer projektets fortsatta väg från demonstration till bredare marknadsintroduktion.